...det märks att det snart är jobbdags: jag har svårt att sova, ligger bara och vrider och vänder mig och funderar och oroar mig för det som komma skall. Planering, barn (andras och egna), ny kollega, nytt arbetssätt, en massa fler elever än vad jag haft tidigare, lärarleget, ev kompletteringar som man måste ta beslut om, ont -om-tid-känslan kommer krypande....Förstår ni att jag verkligen avskyr den här tiden och den allra första veckan på jobbet, utan elever, för den värdefulla tiden försvinner alltid till en massa, ursäkta mig, skit. Man skulle behöva förbereda sååå mycket, schema, vad som ska göras, namnlappar, placeringar (om man har ny klass), gruppindelningar, möblering, jaga hyllor så alla barn har, hinna prata med fritids om hur det blir, planera med kollega, osv osv...Istället hamnar man i evighetsmöten, halvdagar då man ska "öva" på LPP med nya lgr11 som bas osv osv.
Redan nu (jag vet, man ska inte måla fan på väggen..men) kan jag känna en hemsk känsla inför (den tid) samtalen(tar) men framförallt inför de förbenade skriftliga omdömena!! Jag hatar dem! De tar så otroligt mycket tid att göra om de ska ha någon mening och inte bara schablonmässiga meningar. Samtidigt så får man inte skriva i klartext för det ska "tåla publicering" om någon elev skulle bli "kändis" i framtiden....Hur ända in i helsefyr ska man då kunna informera på ett tydligt sätt? Om ungen sticker gafflar i ryggen på sina kompisar etc etc...hur ska man skriva i det sociala omdömet? "Han/hon behöver arbeta med sina relationer till kompisarna och träna på hur man agerar i olika situationer på ett socialt accepterat sätt".....vem fattar? Det här vore bättre: "Han/hon måste sluta göra illa sina kompisar fysiskt. T.ex. genom att inte slå dem."
Nä fy, nu var jag elak.
Imorgon ska min nya regnkappa komma! Tjoho! Racerleverans- hoppas nu att den passar!Jag ska försöka fota hur den ter sig på (om jag hittar laddaren till kameran- har letat som en galning?)
Imorgon ska jag också träffa min frisör som ska försöka få ordning på det här rufset jag har på huvudet. Egentligen är jag trött på min frisyr, men vet inte vad jag ska ha istället. Kanske lite längre, men vad? Känner mig så urfånig om jag kommer sättande med bilder på någon som förmodligen är 15-20 år yngre än jag och säger att den där frisyren, kan den vara något..? Hur gör ni när ni funderar på nya frisyrer? Låter frisören bestämma/ge förslag? Eller?
Förresten, jag har kommit på varför jag inte är så jättesugen på mollysar just nu. Jag vantrivs så med min kropp som blivit för stor så det känns inte roligt att shoppa kläder nu. Ni är så många därute som är duktiga på att ta tag i vikten och göra saker åt den, men jag försöker och försöker men det misslyckas liksom hela tiden? Har inte varit så förr, så jag retar mig på det också....Hur gör ni? Ge mig lite tips! (och tänk på att jag förväntas äta pedagogisk måltid kl. 10.30 vardagar och komma hem vid 17 tiden, inget mellis serveras)
Kram, från en fundersam, ångestfylld, splittrad, knäpp jag! (jo, det är d e n tiden i månaden, det kanske någon klok redan räknat ut... hihi)
Har du en bra frissa kan han/hon hjälpa dig att komma fram till nåt nytt......
SvaraRaderaJag tycker också att det är en massa onödigt jäkla krånglande med papper och skit hit och dit i skolan. Gick precis lika bra att få muntliga omdömen på utvecklingssamtalen.....Larv! Kram