Vilken helg!

Ja, tempot lär inte gå nedåt i helgen...

Det ska firas femåring (jisses- hur hann hon med att bli fem? Dessutom måste det innebära att jag också blivit fem år äldre....näähäää) imorgon och kusin 8-åring. Hela helgen full med kalas och onyttigt.

Kanske var det därför som shoppingrundan idag inte bara inriktade sig på leksaker och sådant utan även en liten tur till Stadium för att leta efter den ultimata träningstoppen. Lös och ledig, precis som Josanne säger, inte tight på en kropp som har egna dalar och berg där det inte ska vara någon sådan terräng...

Denna, och en i knallrosa, för det fanns inte två svarta i min storlek. Skratta på ni...

Hittar tillsist, efter många om och men, en vit. Vid kassan hittar jag sedan en ok svart 50 spänn billigare. Klart det blir den istället! Särskilt när det visade sig att jag kunde få två av den för priset av en! Sedan slank det med en munkjacka också. Så kan jag inte skylla på att jag inte kan jogga ute för att jag inte har en sådan. Ha! Dessutom har man ultimat nytta av en sådan jämt på sommaren tycker jag. Perfekt på landet t.ex.

Så, efter helgen är det dags. No more fika och gott. För jag känner lusen. Sockersuget måste väck som hos en alkoholist. D.v.s. nolltolerans är det enda som gäller. Kommer inte att bli roligt, men ack så nödvändigt. För vem farao är den feta tanten i spegeln varje morgon? Jag?! Känns som om jag kan börja kvala in till "it ain´t over til the fat lady sings" och ha huvudrollen i det eventet....


Förresten, visst var det goa böcker i paketet. Flest till barnen visst, men två härliga att läsa för mig. Hurra!

Från djup till yta, djup sömn och glädje över pling.

För av någon sjuk anledning så går jag och fnular på denna fining...Men ändå kommer jag inte till skott... vilket jag inte gör alls med nya mollysar just nu. Bra för plånboken naturligtvis, men undrar lite varför också. Både gillar och ogillar att gammalt kommer åter. Det är fint. Men samtidigt....väldigt mycket av det fina är just i classic. Betyder det att jag inte riktigt är i harmoni med det som är "nytt"? Hm. Eller är jag helt enkelt inte i harmoni med mig själv?Tror det var Josanne som sa (eller?) att trots att man dregglar över fint så infinner sig liksom inte det där suget. Det där som bara säger att just det där plagget bara vill man ha. Så så är det nu.

Just nu bubblar det också av kreativitet och idéer i huvudet. Både jobbrelaterade och mer privat. Önskar så att dygnet hade fler än 24 timmar och att man inte behövde sova alls minsann! Samtidigt vet jag med mig att ibland leder den där kreativiteten och alla bra idéer till att jag inte mår bra. Det blir helt enkelt för mycket av det goda! (öööh? Onda?)

Jag har varit lite tyst på sistone. Mest för att jag har haft fullt upp irl och inte hunnit öppna datorn ibland ens en gång. Därav det alldeles katastrofalt dåliga kommenterandet hos er andra och avsaknaden av inlägg här.

Att man sover så djupt att man biter sig i tungan så det tar 5 dagar innan man kan äta ordentligt (försök tugga med trasig tunga...), smärtan när man försöker borsta tänderna utan att nudda en endaste millimeter av tungan och att drabbas av någon vidrig magsjuka i helgen som var, har liksom tagit lite av min uppmärksamhet.


Förresten, tjohoo, avisering i mobilen!! Mollysar? Näähää, inte alls. Böcker! Njutbara underbara böcker! Till mig och till barnen. Livet är trots allt underbart- det finns ju böcker!

Kram!

Varför fortsätter vi som vi gör?

Satt vid matbordet och läste på ostpåsen. Och kände irritation. Över mig själv och alla människors sätt. Vi tänker bara på pengar, på hur just vi ska få det bättre, finare, lyxigare osv. När det finns otroligt mycket viktigare saker att lösa än det....

Hur ska vi få det bättre på jorden? (Djupt så det förslår....) Vad ska vi egentligen göra åt det faktum att vi inte gör någonting åt miljö och därmed klimat? Att vi medvetet, genom att inte göra något, väljer att våra barn och barnbarn ska få en sämre värld att leva i, om en beboelig värld överhuvudtaget? För vad tror ni händer när oljan faktiskt sinar? Vilket den kommer att göra. Tror ni länder som USA bara slutar köra bil? Eller är det en amerikansk rättighet som man väljer att använda våld för att få behålla?

En enkel tanke är denna:

Alla dessa grönsaker vi äter. Grönt är bra, inte tu tal om det, men är det sunt att vi äter grönt från alla världens länder året runt? Att vi äter apelsiner i princip året runt. Vindruvor, päron, tomater, jordgubbar osv osv. Vi äter inte per säsong, vi äter för att det "går att få tag i". Vi har vant oss vid att allt finns, nästintill hela året. För visst 17 kan man få tag i jordgubbar nu om man vill. Det kostar, men det finns... Nu menar jag inte att vi ska återgå till det som var för 100 år sedan. Men kanske lite eftertanke? Och sjukt höga priser (för att det ska kosta leverantörerna hutlöst mycket att skicka mat över hela världen) på importerat vid fel säsong? På alla varor? På vissa?

För att komma till den rivna osten (bara det- man borde riva själv) kommer från Holland. Vansinnigt. Att champinjonerna kommer från Polen. Inte klokt. 

Om nu alla dessa livsmedel transporterades vettigare. Mm. Kanske. Men gör de det? Nä, ofta är det lastbil som gäller. För att inte tala om att vi dessutom ska konkurrera också. Ja, när de svenska tomaterna finns, visst farao finns det ändå holländska att köpa? Ofta billigare dessutom! Har lust att skrika ibland!

Och det här är bara lite. Tänk större: kläder, tyger, tråd, garn, papper, alla "billiga" roliga prylar vi tar hit från Asien. Bara för vårt nöjes skull. Inte för att vi själva rent tekniskt saknar möjlighet att tillverka det. (om vi nu måste det- behöver vi alla  t.ex. plast-blingbling och dylikt?)Vi säljer saker till USA samtidigt som vi importerar samma sak, fast från amerikanska bolag. Är vi kloka i huvudet? Egentligen?

Nå, så mitt i all den ytlighet som oftast syns här så ville jag bara förmedla vad som snurrar i huvudet ibland. När man läser att osten man äter kommer från Holland.

Varför är vi som strutsar? Stoppar huvudet i sanden och bara fortsätter...

(och jag säger inte att jag är bättre än någon annan- jag bara funderar över vad vi gör...)

Det finns dessutom så mycket mer: fattigdom, svält, sjukdom m.m. Som vi bara blundar för. "För vilken tur att just vi inte har det så.".

En väldigt blåsig lördag anno 2012.

Jätteskönt med lördag. Sovmorgon.... Sov som en stock och vaknade inte förrän kl. halv tio! Käre maken hade tagit hand om morgonruljangsen. Så skönt!

Sedan blev det städning för hela slanten- hur är det möjligt att en hel familj kan stöka till så mycket?! (För att inte tala om den mängd smutstvätt som ackumuleras....) Eftersom vi skulle få fikabesök vid halv tre så var det bara att köra hårt och vi bestämde enhälligt att vi skulle vänta med att plocka ned alla julsaker tills imorgon eftermiddag. Jag tillhör de som inte kommer att sakna själva julsakerna, men dock alla ljusen. Ljuskällorna under julen är så mycket mer mysiga i mörkret än det fönsterlampor som finns. Men skulle ända inte drömma om att låta adventsljusstakar och dylikt stå kvar i fönsterna efter helgen. För mig är det tvärfel.

Efter fikastund så lagade maken och jag lite wokmat: grönsaker, kyckling, räkor och nudlar (specialvariant som är godare än de vanliga vi hittat förut) och lite vitt vin till det. Inte illa.


Nu är barnen nattade, det väntar ett pampiece mönster på mig, och 3,8 meter tyg. Nu ska det visserligen bli två pampieces av det, men att hantera 3,8 meter tyg, 140 cm brett är rätt bökigt. Särskilt när man gör det på begränsad yta på  vardagsrumsgolvet....Tror jag tar och klipper till imorgon istället...

Längtar efter min gås och min vintervita överdel.....Hoppas de dimper ned på måndag!

Nu ska jag ta en liten bloggenad och sedan dimpa ned i soffan en stund.

Kram och ha en skön lördagskväll.

TGIF

Efter inhandling av kalaspresent och intagande av middagsmat som fått mig att känna mig som en mindre boaorm,så har jag äntligen kommit hem!  Grus och svid i ögonen, yr av trötthet, är det enda jag längtar efter just nu, en säng och ensamhet.

Vill bara tanka, ladda batterierna, i ensamhet utan måsten. För att åtminstone få det ena så...over and out för ikväll.

Kram.

Nothing else matters

Hade skrivit ett riktigt surt, irriterat och jävligt inlägg.

Kort sammanfattat kan man säga att jag är förbenat trött och irriterad på folk som tror att lärare har det så j-a bra. Varmt välkomna att kliva in i mina skor en termin, skulle inte tro att ni klarar en månad.... (ni = de som tycker vi har det så himla bra).

Men för att lämna det så hamnade jag bl.a. på Youtube. Måtte vara Lindas fel (som vanligt haha). Jag är inget Metallica fans egentligen. (men öppen för det mesta- gillar jag det så struntar jag i vem som gjort det). Men den här är speciell. Just det här klippet är med en symfoniorkester. Och det fungerar.

Nu vet jag inte bakgrunden till låten. Jag har läst texten. Men som vanligt gillar jag att göra mina egna "tolkningar" och "kopplingar".

Jag har mat, kläder på kroppen, är hyfsat frisk och har tre underbara barn och en man. Nothing else matters.


Kram till er alla!

Oooopps!

En blåfrusen gås och en snöfärgad runt om att värma med råkade visst hitta hit....Hade inte tänkt det, men nu hade jag lagt dem i och ur, i  och ur kundkorgen och varje gång vid datorn så letade jag upp dem. Så då blev det dem till sist. Det var ju ändå rea.

Vad exakt får ni se när det kommit....gissa kan ni ju ;-)

Nu ska jag natta barn. Förmodligen även mig själv.

Kram- igen.

Med mörkblå himmel, sol och gnister

..började jag min andra dag.

Barnen var alldeles osedvanligt lugna (7 stycken kom för sent också....mutter mutter)- men det tog de igen senare under dagen...hahaha. Vi pratade värdegrundsfrågor, ritade och berättade om något man gjort under lovet- stort som litet, lika värdefullt- och gjorde egna bokmärken till våra "lådböcker".

Saknar mitt blädderblock. Men teknikens under sitter ju i mitt tak...insåg idag när jag satte på den andra projektorn att de var av samma märke = fjärrkontrollen fungerade till den nya också...För plötsligt surrade det till och den var igång... Visserligen inte ihopkopplad med datorn vad jag kunde se men det ska vi nog ordna. Fick genast inspiration till att göra lite egna roliga repetitionsövningar i matten och läsövningar!


Nu har jag terroriserat er med jobbsnack. Släpper det nu och mitt dåliga samvete för att jag inte fotat klänningen ännu...hmhm. Men det kommer (bilden alltså- det dåliga samvetet struntar jag i).

Annars mår jag inte så bra- har sovit uselt de senaste tre nätterna och nu har jag huvudvärk och ont i nacken- stelt som bara den. Därmed avslutar jag den här dagen och vi ses imorgon hoppas jag!

Kram.


Hm...kan man virka med stel nacke...? Vill ha min specialscarf klar....snart....

Igång igen

Ja så har första dagen gått. Faktiskt snabbt. Väldigt snabbt! Kom till mitt rum och hittade:

• en hög med kartonger i gigantosize
• en nedmonterad tavla (ca 1,3m x1,3 m)
• en blädderblockshängare (stor och otymplig)
• en 2 meter lång list. 
• Skruvar och beslag
• massa damm
• flyttade möbler-. ej återställda...
• konstiga saker som jag inte minns att jag lagt där?
• Papper som jag minns - men helst hade glömt... ;-)

Så av någon outgrundlig anledning så hamnade den däringa terminsplaneringen långt ned på prioriteringslistan...Ägnade några timmar åt att s t ä d a efter monterare. Ja, det har monterats upp en interaktiv projektor- ska bli så kul att få använda den! Är så glad att jag har en chef som vågar satsa och kan fånga upp ens intressen.

Men visst är det väl konstigt att det är jag som ska städa efter montering?! Minns inte att det står under "för lärare sedvanliga uppgifter" (japp, luddigt så in i vassen...kan ju inbegripa vadsomhelst- skulle vilja skriva en egen...om jag hann...) att röja efter elektriker och monterare...under viktig planeringstid....

Nåja. Den elektroniska prylen sitter ju där. Det är bra. Har slitit hårt för att vi ska få den, så nu måste jag upp till bevis och använda den rejält också! Det blir nog inte så svårt!

Träffade några av eleverna också. Skoj. Kändes bra. Precis som det ska vara.

Nu ska jag dricka lite te och natta busungar. Vad hände med kvällen?! Vem snodde den? Lär få tröttkoma i soffan till CSI och Midsomer....Får väl spela in den ena...eller köra svtplay..

Psst! Ja, hann inte fota klänningen, ska se om jag kan lura sonen att agera fotograf i morgon. Tänkte visa er den på nämligen- tror inte att det ger så där värst mycket med en "klänning-på-hängare-bild" när den är helt svart...

KRAM!

Sytt och längtan efter mer.

Söndag. Jag vägrar få ångest. Jag går istället och är nöjd. Nöjd - för jag har hunnit sytt allt det jag tänkt mig innan lovet var slut (Att det alltid finns mera saker att sy- inspirationen flödar- och sådant det ignorerar jag just nu).

Två pampieces. Två beställda tröjor. Två fleecemössor till äldste sonen. ( Han gillade en allra mest, kanske kan jag sälja den andra, men då måste nog han ge tillåtelsen...) Sist, men inte minst! Jag har äntligen sytt åt mig själv- händer nästintill aldrig!

En svart velourklänning har sett dagens ljus. Nu minns jag inte riktigt varför jag valde svart. Förmodligen så var det lättare att ta den färgen än att klura på vilken nyans av någon annan färg jag skulle vilja ha... Den här velourklänningen är svart- inte almost....Har ni provat att klippa ut svart tyg på kvällen? Nej- inget jag rekommenderar! Uschligt svårt att se vad man gör!

Däremot gick det lätt att sy. På två timmar var den helt klar. Nu har jag provat och ja, några små förändringar vill jag göra nästa gång. (Det blir en nästa gång- funderar redan på vilken färg jag ska ta- petrol? Blå? Cream? Vad tycker ni? I mina tankar ser jag härlig blå med creamfärgad mudd i urringningen...Eller creamfärgad med blå mudd....Eller...ja det tar aldrig slut...). Den ska förlängas i livet och jag vill ha den vidare i kjoldelen och aningens kortare. Ärmarna var dock perfekta. Helt osannolikt eftersom de alltid brukar vara för långa! Ett litet aber finns dock. Jag har rätt mycket svank. Så jag behöver klura på hur jag ska få mindre tyg i ryggdelen...Klurar på hur jag ska ändra mönstret. Hur gör man så det blir rätt?

Vill ni se klänningen? Ska jag se om maken kan ta bild?

Ja, mycket syprat.

Angående färdiga kläder så är jag galet, helt tokigt galet, sugen på en ja, en Avoriaz knit tunic....Den har jag varit sugen på sen den kom, men har valt bort den. NU vill jag ha den....i svart. Tror ni den finns.....Hahaha. Men kanske en i powder? Tänk så knäpp man är!

Kram!

Nytt gränssnitt (?) och utlovade bilder- äntligen!

Ja, jag kunde ju inte hålla fingrarna i styr utan jag bestämde mig för att klicka på "testa nya blogger" eller vad det nu stod. Jaha, att ångra sig går inte, men det är väl en vanesak. Lite annorlunda upplägg men påminner mer om andra google-tjänster såsom googledocuments etc. Så snart lär det väl sitta som en smäck det här med?

Här är också  äntligen de utlovade bilderna på pampiece:arna. Det efter femton knapptryckningar och många otrevliga svordomar från min sida (tur att jag var ensam hemma). Vad ända in i #%%¤&# är det med blogger och bilder?!

Här är den lila med molntyg i luvan. Svarta muddar. Ena benet ser lite lätt lustigt ut (uppvikt) men det var enda sättet att få benet med på bild. Det här är sonens pampiece.

 Här har vi dotterns rååååsa variant med rosa stjärntyg i luvan och rosa muddar.

En närbild på luvan så ser man bättre. Efter dessa två så har jag också denna gång kommit lite bättre överens med blixtlås. Jag undviker normalt all sömnad med sådana- ersätter med annat- min lilla fobi inom syvärlden är därmed avslöjad!

Att fota velour och i detta mörker vi lever i är inte lätt. Jag ber om ursäkt för den mindre fina kvaliteten på bilderna men det måste ändå vara ett fall framåt då jag normalt inte ens lyckas få in några bilder alls i mina inlägg... ;-)


Annars har dagens "jobb" varit att sy de två beställda tröjorna. De är nu klara, jag ska bara sätta på tags. Ska göra nya kom jag på. Så det designandet ska jag ägna mig åt lite senare.  Vill ni se tröjorna också? Eller är det trist? De ska faktiskt till USA. Känns kul att något man sytt ska ända dit!

Man blir ju biten när man håller på, som med allt, så nu ska det bli något till mig också...

Dock kom jag upp lite sent idag- för första gången på jag vet inte hur länge drömde jag mardrömmar i natt- eller tja, i natt sov jag inte mycket alls (varför vet jag inte)- men framvid 4-snåret så började jag drömma så då sov jag väl i korta snuttar. Vansinniga mardrömmar- alla jobbanknytna- hur ska man tolka det tro?! Drömde om det mest galna konstiga grejer som man bara kan. Så knasigt att man i alla fall kan vakna och vara säker på att det var en dröm...Skulle något av de grejerna hända nästa vecka- ja då slutar jag med omgående verkan!

Jag återkommer senare- kan väl inte hålla mig borta!

Kram!

Varför kan jag inte föra över bilder??

Någon som har några tips?? Fattar ingenting. Gör som jag brukat göra. Men det bara går inte? Tuggar och tuggar och tuggar. Men det blir inga bilder överförda?!




Gudars så irriterande!!


Skridskoturen blev i alla fall rolig. Lånade en hockeyklubba av maken och en juniorpuck. Sedan var det roliga igång. Trots en praktvurpa när jag skulle skjuta på pass och "glömde" att jag inte stod på en innebandyplan utan att jag hade skridskor på mig. Men den bjuder jag på! Tog det lite lugnare sedan....Varje gång en klubba hamnar i händerna så känner jag hur jag verkligen saknar innebandyn...Men är så otroligt otränad att jag vägrar att visa upp mig på en innebandyplan för att ens veteranträna...Vore pinsamt. Men oooooh, vad jag vill...egentligen. Måste bara få till lite lite bättre kondition...


Nå- någon som har några tips om bilderna- har finfina (hmrmrr...)bilder på pampieces att visa upp!


Kram!

Blogger bråkar om bilder och lite boktänk

Som ni såg av senaste inlägget så syr jag en del nu. Jag nämnde också att jag mår bra av att sy. Ändå har jag svårt att få ändan ur och börja. Är inte det konstigt så säg?

Idag ska vi åka skridskor- även jag- som dock är en hemlig bambi-på-hal-is. Jag kan sämre än vad det ser ut, typ. Inbillar mig att jag kan hyfsat....Barnen älskar dock att åka skridskor, så det måste ju göras. Även om jag huttrar vid tanken på att åka runt i "rå" ishall om vädret inte tillåter utomhusåkande..och undrar var jag lagt isbjörnsfällen att dra på sig.

Jag lovade er att visa bilder på pampiece:arna. Nu har jag försökt att lägga in bilderna fem gånger. Blogger vill inte just nu? Jag ska försöka lite senare idag. Håll ut..... ;-)

Igår klickade jag vilt. Dock inte kläder, utan kläder-to-be; tyger och mönster åt alla håll. Knäppt med tanke på att jag är en tyghoholic av stora mått och redan har en samling värd en sömmerska allra minst. Borde kanske sälja av lite tyger också...hm?! Om jag hann sy mera så skulle det ju naturligtvis gå åt mer. Nu vill jag men det blir inte av, i vardagen, så då blir det mer tygsamling än tyganvändande. Dumt.

Men nu behövde jag längre bitar av tyg än vad jag hade och mönster. Det ska ju sys fler pampieces... 

Men så kliade det i boknerven också.

Lyckades nämligen inte fundera ut några böcker att önska mig till jul. Jag var alldeles för stressad för att hitta några att skriva på en önskelista. Ett lov utan att jag läst minst en bok är minst sagt udda för att vara mig..ni anar inte. Så nu klickade jag hem lite barnböcker åt äldste sonen (jag läser sådant också, knäpp som jag är, även om dessa faktiskt är till honom) och två pocketböcker åt mig. Nu kommer de inte förrän om säkert 2 veckor eftersom en av böckerna var en förbokning (en av barnböckerna)...ja, hahaha, här förbokas det böcker, men det gör inget.

Jag hade gärna hittat lite utanför deckargenren..ja, en är lite utanför, men ändå inte, men vad? Har ni lite tips? Inte chic-lit eller så. Minns när jag läste engelsk litteratur och kom igenom en hel del böcker jag nog inte hittat annars...men de är lite "gammeldags" så det vore roligt att hitta modernare men mer av klassiker liksom. Utan att man torkar in.

För några dagar sedan var jag inne i en bokhandel. Även om jag handlar 99,9% av mina böcker på internet p.g.a. priserna, så älskar jag att vara i en bokhandel...kan tillbringa timmar där. Bara lugnet därinne. Var hittar man sådant lugn numera? Möjligen på ett bibliotek.

Nu ska jag snart göra mig redo för skridskor. Snart. Vems dumma idé var det förresten? Makens...?

Pampiece

Nu har hon slagit sig tänker ni.

Vad är en pampiece?

Jo, om dottern är snart fem- och i glädje över att mamman sytt en onepiece åt storebror och hon precis fått veta att hon också ska få en- så låter onepiece så.

Så här hemma säger vi inte onepiece mera. Vi säger pampiece.

Mellansonen ville ha en lila. Det har han nu, med svarta muddar och molntyg inuti luvan. He´s happy.

Dottern ville ha en rååååsa. Mörk cerise med stjärntyg, rosa nyanser, i luvan. Ljusrosa muddar. She´s happy.

Äldste sonen vill också ha. Måste beställa tyget. Tyget är på G.  Han vill ha en himmelblå med nedanstående tyg i luvan. He will be happy soon?

Bild och tyg från Jnydesign.se

Allt i velour. Jag satt och tänkte på velourpappor från 70-talet. Inte vad ordet betyder utan mer bildligt. Mycket velour blir det. Alla utom just pappan här hemma går med glädje i velour. Men han är nog rädd för just velourpappan. Hahaha!

Det här med att sy är väldigt tillfredsställande. Bara ur ekonomisk synvinkel så tjänar man en del på att sy en egen pampiece. Nöjdhet, kreativitet, utvecklande, avkoppling etc är några andra. Inte helt fel. Så skönt att klippa, sätta ihop, lyckas och bara stänga av allt annat. Som sagt, att sy borde man kunna få på recept av läkare, för att koppla av.

Nu har jag två projekt, nej, tre som jag skulle vilja göra innan måndag (hahahah...). Först, sy klart en beställning på två t-shirts. De är tillklippta men inte hopsydda ännu.  Sedan klippa till och sy en velourklänning till mig själv. Tyget finns och jag vet "precis" hur den ska vara. Sedan ska det helst sys en varmare mössa åt äldste sonen. Nu har denna vinter (??) räddat oss, då han kunnat ha sina tunna mössa hela tiden. Men det lär väl komma kyla någon gång?! så det är bäst att fixa en.

Sedan har jag en massa andra projekt som jag skulle vilja fixa. Ett av dem är, när tyg kommer, att sy en pampiece till kusinen som fyller år i slutet av månaden. Plus äldste sonens pampiece också då. En pampiece tar några timmar att sy ihop. Det som tar mest tid är blixtlåset och att sy ihop med luva så det blir snyggt. Det andra är mest rak sömnad , det är dock en hel del tyg att hålla reda på när barnen blir större och tygbitarna likaså...

Nu har jag babblat en massa om icke-molly. Men det här är vad jag sysslat med de senaste dagarna...plus att besöka köksleverantörer och begära offerter....(tar mycket tid kan jag säga). Nu har vi nog bestämt oss men håller på att förhandla om priser och annat. Vi kan t.ex. spara 10 000 kr (!!!!) på att köpa diskho själva (exakt samma modell som leverantören har) och låta stenfirman montera den i bänkskivestenen...Helt sjukt eller hur! Vi sparar en hel del på att själva köpa ekskivan också. Ett antal tusenlappar! Så vi sparar en sisädär 40 000 på att fixa fram en del delar själva...inte illa eller hur! Kan man ha roligare för! (Läs: kakel, golv, fondtapet, osv osv.)

Har ni orkat ända hit är jag impad. För avsaknaden av bilder är fundamental och en stor brist. Men, kameran har lagt av. Makens kamera ett mysterium...men jag ska se om jag kan få honom att åtminstone fota pampiece:arna åt er.

Kram!