Ja, i alla fall på jobbet. Det var tungt i morse men ville ju inte missa EVK-mötet. När jag kliver in genom klassrumsdörren ser jag att jag lyckats glömma min jobbmobil på golvet vid katedern. Tur att ingen var i klassrummet igår säger jag bara.....
Sedan ringer just den telefonen och det är naturligtvis mamman som skulle komma på mötet. Som nu inte kan. Håhåjaja så det kan gå. Men men, jag behövs ju på jobbet ändå som tur är.
Sedan måste jag berätta om det dummaste jag gjort på ett bra tag. Ni vet den där "ursäkten" som man brukar skoja om att kvinnor som blir misshandlade av sina män brukar säga...? Den där "jag gick in i dörren hemma". Kan meddela att man inte alls behöver ha en karl kring sig för att lyckas med sådana bravurer. Javisst, lyckades alltså med konststycket att gå rakt in i sovrumsdörrens kant! Hur det gick till? Ja, trött så in i baljan...foppatofflor på fötterna.... och så inga linser. Baaaad kombo..! Öppnade dörren, fastnade liksom med foten med foppatofflan mot dörren så istället för att dörren öppnade sig så stänger den sig, snabbt...Smack! Fiiiint blåmärke på kindbenet.... Ingen har dock vågat fråga på jobbet...nu tror de väl att maken slåss också...
Annars har jag hunnit med att klippa mig och skaffa blingiga flip-flops...Vita med stenar. Från Esprit. Ska fota och visa er sedan. Jag har århundradets grinigaste fötter så det är inte kul med sommar..får skavsår av allt! Men flip-flops går. Men turkosa är inge vidare på fester eller när man inte vill se ut som om man kommer direkt från stranden. Så nu slog jag till på ett par bling bling alltså. Stay tuned.
Kram- bloggenad väntar- och bakning pågår här.
Hoppas blåmärket har bleknat! Själv lyckades jag dänga huvudet rejält hårt i nattduksbordet häromsistens. Jag möttes av rejält skeptiska blickar när jag bedyrade att min man inte alls slog mig utan att jag gjort det alldeles själv...
SvaraRadera