Andra dagen- man upphör aldrig att förvånas- eller?

Idag rusade jag från jobbet vid halv fem (slutade nog några timmar tidigare officiellt men vi hade mycket att göra...) landade helsvettig hemma med trött dotter (stackaren...långa dagar nu), slängde ihop mat till de hungriga och  började med tvätteländet igen. (Jo, rackarns mellangrabben har fått springmask- bläää- och vi måste alla käka medicin och tvätta sängkläder och kläder i parti och minut...jag dööör! Idag började jag faktiskt nästan lipa när jag tänkte på tvätten och allt som jag INTE hinner med här hemma..., inte likt mig, är så komplett slut och längtar bara efter helg- redan! )Dagarna på jobbet ÄR kul- jag gillar ju det jag gör- men det tar på krafterna att ha ettor ska ni veta... Smått förvirrade...

Igår kom en av dem förbi när jag var inne hos några kollegor (barnen hade slutat för länge sedan), bara några klassrum bort från mitt klassrum:
-Finns xx(klassnamnet) fröken här?
-Ja?
-Fröken?
-Ja?
-Var är vårt klassrum?
- Va? Hittar du inte dit? Det står ju "xx" på dörren? Kom ska jag visa...

Visar pojken. Det visar sig också att pappan är med (borde inte han kunna läsa??!) Pojken har gått ett helt år på sexårs i samma skola. En liten bit bort. Så ni förstår att förvirringen är stor...

Sedan har jag fått tillbaka kontaktuppgiftslappar där föräldrar fyllt i GATUadress istället för MAILadress.....Oh my God....Blir till att ringa och försöka förklara vad jag vill ha...Ska bli ett intressant föräldramöte sedan....

Jag suktar efter en Tenfolk knit i lite beige. Hur är den i storleken måntro? Någon som vet?

Kram!