tisdag 22 november 2011

Varning för gnäll

Om ni inte vill läsa gnäll så vandra vidare i bloggdjungeln nu. För jag tänker gnälla-av-mig.

Efter att ha insett att den förbannade skolwebben inte skrivit ut allt det den skulle på alla elevers sidor, inte kunnat göra något åt det, idag påtalat problemet = JAG får springa runt och jaga folk. Vad fanders är jag anställd att göra egentligen??

Efter 11 samtal är jag rätt mör.


Och alla åtgärdsprogram är kvar att skriva...Försöker få svar på om jag måste skriva ett ÅP om en viss elev- hintar lite fint om att jag faktiskt inte vet vad jag ska skriva?? Får jag svar från min chef? Nääääää......Så där står jag, utan support. Vad farao gör jag imorgon??? SUCK...!!!!

Kommer hem vid halv sju. (Var på jobbet kl. 7 i morse...) Har då kånkat hem en massa paket som jag dock inte hunnit öppna ännu. Surt.

Nattar pigg dotter, som inte vill sova, blir irriterad, dotter blir ledsen. Känner mig som världens sämsta mamma. Skit också!


Känner mest för att dra en gammal filt över mig och inte dyka upp förrän om några år. Så känner mig därmed också som världens sämsta fru också...

Och som slutkläm: Eftersom jag inte hinner med allt jag behöver, och får underprioritera mitt huvuduppdrag: undervisningen och dess planering, den RIKTIGA planeringen, inte massa sketna "fin-LPP" som jag ibland undrar om rektorerna sitter och tävlar mot varandra på sina möten: "Ja men mina lärares LPP är väl ändå snäppet finare: kolla den fina bilden i hörnan....", så känner jag mig också som världens sämsta lärare.

Summa summarum. Jag vill ingenting just nu. Bara vara väldigt mycket ifred. Trött på det mesta.

Mitt i allt det här ska vi klämma in egna barns luciatåg och fikande. Pepparkaksdräkter och stjärngossar. Outfits som måste provas: storlekskontrolleras.

Vet ni, jag behöver ledigt.  Men helst någon annanstans. Eller hemma. Utan massa måsten.

Ikväll är jag nedrans negativ. Men jag är så t r ö t  t!!! Och känner mig så förbenat ensam: så mycket som bara jag kan "lösa", eller?

Nu ska jag stänga den här gnälltruten om ni orkat läsa ända hit.

KRAM.

Imorgon är jag kanske åter...på bättre humör!

Psst. Får man skylla lite på det sketna vädret också?! Var är snön som ljusar upp lite?!

2 kommentarer:

  1. KRAAAM!
    Ang tidigare inlägg: jag är så trött på alla "måsten" som bara handlar om goodwill och inte den egentliga uppgiften. På mitt allra första jobb arbetade även det fackliga regionsombudet som fort deklarerade för mig att aldrig ställa upp på skolresor och lägerskolor eftersom det genast blir en norm att det är något som "ska" göras och det handlade om försäkringar och ansvar. Bra att få höra när man var helt grön!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Åh fy fan! Låter tungt som sjutton! Och vad nöjd jag är över att jag inte är lärare;) Gnäll hur mycket du vill! Jättekram<3

    SvaraRadera