För imorgon är det avslutning. Positivt ur alla synvinklar. Jag är så in i baljan trött. Samtidigt så går vi då in i fas 2: stressen med att hinna fixa det sista här hemma. Fast å andra sidan så har jag någonstans därinne i min hjärna bestämt mig för att det får bli som det blir. Jag är i för stressat läge ändå, sedan ett tag och jag tänker inte hamna på akuten bara för att någon vill ha det på ett visst sätt. Nej, i år blir det som det blir, och jag och min käre maken sätter nivån, duger den inte, kan de fixa det själva nästa gång....
Idag hämtas paket på posten av kär make- som varit hemma med sjuk mellanson. Han sov till halv ett...och har inte gjort mycket sedan dess. Hoppas han piggnar på sig och kan gå på sin avslutning iallafall. Om han blir frisk nog förstås.
Måste berätta en lite "sorglig" historia. Igår satt vi och pratade om vad barnen önskade sig av tomten. De berättade för varandra och hade trevligt i diskussionerna och funderingarna. Lilla tösen här sa glatt: "jag önskar mig littlest Pet shop av tomten!"
Ja så kom morgonen och idag skulle tomten komma till dagis, enligt tradition, vilket han gjorde. Julklapp delades ut och togs hem glatt av tösen. De fick öppnas hemma nämligen: och det var tur det: Glad i hågen öppnade hon. Sen kommer tjutet! Hon gråter förtvivlat! Vad ända in i?! undrar jag. I paketet låg en förpackning med olika sorters byggbilar. Inget fel på det naturligtvis. Alla barnen fick samma sak. MEN hon trodde ju att tomten visste vad hon önskade sig. Så hon satt och grät för att han inte uppfyllt hennes önskan. Jag tror att tron på tomten minsann fick sig en rejäl knäck.... Hon hade pratat hela kvällen och hela dagen om att tomten skulle komma....
Söta vän!
Nu ska jag bestämt ta reda på vad det var vi hade tänkt oss att äta ikväll...
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar