Pampiece

Nu har hon slagit sig tänker ni.

Vad är en pampiece?

Jo, om dottern är snart fem- och i glädje över att mamman sytt en onepiece åt storebror och hon precis fått veta att hon också ska få en- så låter onepiece så.

Så här hemma säger vi inte onepiece mera. Vi säger pampiece.

Mellansonen ville ha en lila. Det har han nu, med svarta muddar och molntyg inuti luvan. He´s happy.

Dottern ville ha en rååååsa. Mörk cerise med stjärntyg, rosa nyanser, i luvan. Ljusrosa muddar. She´s happy.

Äldste sonen vill också ha. Måste beställa tyget. Tyget är på G.  Han vill ha en himmelblå med nedanstående tyg i luvan. He will be happy soon?

Bild och tyg från Jnydesign.se

Allt i velour. Jag satt och tänkte på velourpappor från 70-talet. Inte vad ordet betyder utan mer bildligt. Mycket velour blir det. Alla utom just pappan här hemma går med glädje i velour. Men han är nog rädd för just velourpappan. Hahaha!

Det här med att sy är väldigt tillfredsställande. Bara ur ekonomisk synvinkel så tjänar man en del på att sy en egen pampiece. Nöjdhet, kreativitet, utvecklande, avkoppling etc är några andra. Inte helt fel. Så skönt att klippa, sätta ihop, lyckas och bara stänga av allt annat. Som sagt, att sy borde man kunna få på recept av läkare, för att koppla av.

Nu har jag två projekt, nej, tre som jag skulle vilja göra innan måndag (hahahah...). Först, sy klart en beställning på två t-shirts. De är tillklippta men inte hopsydda ännu.  Sedan klippa till och sy en velourklänning till mig själv. Tyget finns och jag vet "precis" hur den ska vara. Sedan ska det helst sys en varmare mössa åt äldste sonen. Nu har denna vinter (??) räddat oss, då han kunnat ha sina tunna mössa hela tiden. Men det lär väl komma kyla någon gång?! så det är bäst att fixa en.

Sedan har jag en massa andra projekt som jag skulle vilja fixa. Ett av dem är, när tyg kommer, att sy en pampiece till kusinen som fyller år i slutet av månaden. Plus äldste sonens pampiece också då. En pampiece tar några timmar att sy ihop. Det som tar mest tid är blixtlåset och att sy ihop med luva så det blir snyggt. Det andra är mest rak sömnad , det är dock en hel del tyg att hålla reda på när barnen blir större och tygbitarna likaså...

Nu har jag babblat en massa om icke-molly. Men det här är vad jag sysslat med de senaste dagarna...plus att besöka köksleverantörer och begära offerter....(tar mycket tid kan jag säga). Nu har vi nog bestämt oss men håller på att förhandla om priser och annat. Vi kan t.ex. spara 10 000 kr (!!!!) på att köpa diskho själva (exakt samma modell som leverantören har) och låta stenfirman montera den i bänkskivestenen...Helt sjukt eller hur! Vi sparar en hel del på att själva köpa ekskivan också. Ett antal tusenlappar! Så vi sparar en sisädär 40 000 på att fixa fram en del delar själva...inte illa eller hur! Kan man ha roligare för! (Läs: kakel, golv, fondtapet, osv osv.)

Har ni orkat ända hit är jag impad. För avsaknaden av bilder är fundamental och en stor brist. Men, kameran har lagt av. Makens kamera ett mysterium...men jag ska se om jag kan få honom att åtminstone fota pampiece:arna åt er.

Kram!