Nu är nu och fullt ös ett tag till.

 Det blev lite bättre...solen sken, det är i alla fall 18 grader varmt. De mörka molnen här och där och hot om eventuella skurar tänker jag ignorera. För idag tänkte jag faktiskt försöka komma ut och gå. Har till och med inköpt en ny tröja. En långärmad. (Så det var väl därför det blev varmt igen- ni vet vem ni ska tacka) Men inte en tjock tröja, så den är nog bra när jag går, det brukar nämligen bli rätt sent, när ungarna somnat...

Dagen har gått i trehundra knyck, som vanligt. Även om det nu märks inte bara på mig, utan även på kära kollegor att vi är helt slut....Det är lätt till tårar kan jag säga...över små saker som att  skolwebben sammanställer saker utan att ta med allt....just nu har vi helt sonika sagt att det struntar vi i. Det är inte vårt fel, det är skolwebbens fel och den är inte vi ansvariga för. Punkt!

Vad gör man annars de här sista dagarna innan en skolavslutning? Jo,  gör klart, man tömmer pärmar, 24 st ska bindas ihop...., städar lådor, gör mappar att ha teckningar och pyssel i, ber om papperspåsar så att barnen kan ta hem allt de kämpat med under året...kanske har 2/3 med sig...hahaha, reder upp femtusen konflikter som beror på att de är trötta, fröken är trött och att deras rutin snart är borta- de barn jag jobbar med gillar att vara lediga visst, men många har det tufft hemma...
Gör beställningar inför nästa läsår och försöker tänka på att man ska hinna röja undan årets papper och saker innan man går på semester..... Inser för femtielfte gången att man sprängt kontot för internkomp och surar (kanske) över att man såklart inte får igen det någonstans....hmpf. Ser kollegor börja gråta...äter tårta för att någon ska gå i pension...ja, allt händer dessa sista skälvande veckor! Sedan har man det naturligtvis bra också, men det är väldigt mycket i slutet av läsåret minsann!

Allt skälver sedan på avslutningen: finklädda barn, finklädd fröken (det måste man ju!) föräldrar som kommer och lyssnar på sina barns högläsningar, ev. sång och bara är där...en härlig dag. Förutom för de stackare där föräldrarna inte kan eller vill komma, där barnen inte är finklädda alls, för att de inte har råd att få finkläder, de som inte har något med till fröken fast alla andra har, för de har inte råd.....(inte att jag förväntar mig något, men ni förstår vad jag menar) Allt har en framsida...och en baksida.


Avslutningar är kluvna för mig. Fantastiska att få vara med om varje år. Men hemskt att aldrig kunna vara med på sina egna barns avslutningar.....Förfärligt. Tänk er själva....

Det blev ett himla babblande idag. Behövdes kanske.

Träffade min läkare idag också. Skönt. Bokade en ny tid i september för att se hur jag mår då när allt drar igång igen...Längtar just nu mest till att få sova sova sova och bara vara, inga måsten.


Ha en skön kväll och njut av nuet! Gillar dikten här nedan, vet dock inte vem som skrivit den? Kanske någon vet? Den heter "Den första juni".

Var glad min själ, åt vad du har,

nu har du hundra sommardar

och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar

så har du nittionio kvar,

och någon blir den största.

Giv noga akt på vad du står

imorgon är med ens igår,

det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får

är hundra sommardar per år.

Imorgon är den andra.