Tokförkyld...och vad är det med män och byggande?!

Inte kul! Och jag som har kurs på jobbet idag och mässa imorgon...Nä, det lär inte gå. Använder toapapper en masse till snytning och sitter i myskläder och hänger. Fint väder skulle det bli också men det är ju mulet...!

Tittar ut och ser att grannen bygger något- spännade att se vad? Ser också att maken lagt skottkärran över min lilla rhododendron- ajaj!! Hänger på klick-fingret- har några saker jag vill ha!!! Vill ha! Men ja, vi får se...

Funderar och klurar på en lösning på mitt klippbordsproblem i syrummet. Jag vill ha så stort som möjligt men ändå fällbart...Har en idé som är fullt genomförbar och inte svår. Kan göra det själv men gärna bolla med maken.

Och vad är det med män och byggande?! Min käre make gör alltid minst- minst!- ett ordentligt fel varje gång det ska sättas upp något...eller byggas något...och han vet om det och det händer ändå!! Trots det så anser han att han har koll och kan glatt klaga på mina frågor (byggrelaterade) och idéer. Hallå!!

Har åtskilliga gånger sagt att min käre far aldrig lärt mig ett dugg om elektricitet, byggande eller teknik. Att det jag kan är självlärt men att jag gärna lär mig mer. Trots det blir maken sur över frågor, att man inte fattar första gången...osv. Det är som om det "ska" vara mäns område, fast det gärna får vara mitt enligt maken, men när han inte vet svaren på frågorna eller tycker att det "borde" du väl ändå veta så blir han irriterad och vill inte visa att han inte kan, eller att jag har bättre lösningar på byggproblemen eller vad det nu är.

Så alla män, släpp in kvinnorna i era liv i byggandet, målandet eller vad det nu är- ni behöver inte veta allt eller låtsas som det- men släpp för tusan in oss och ge cred för de idéer vi har! Acceptera att vi vill lära oss men att det är svårt att kunna allt på en gång. Acceptera att en tjej kan ha en bättre lösning på ett problem, trots att hon inte kan särskilt mycket om ämnet...(ni gissar hur diskussionerna går här hemma ibland va... ;-) )
Min förhoppning är också att det mest handlar om min make och inte om "alla män".... Eller hur är det där ute?


Och med det så återgår jag till soffan...snörvel! Och var är solen?!

Kram!