Mystisk snuva?

Har varit hemma i två dagar med mystisk snuva. Täppt, hostar som en galning, ingen aptit, men det rinner inte. Så konstigt.
Trött i kroppen också, men ingen feber eller värk.

Är det verkligen snuva, undrar jag...

Jag känner av att jag inte äter, blir skakis, men någon aptit har jag inte. Så får tvinga mig att äta lite.

Vädret är usch och jag känner att det kommer bli skönare på resan sedan...hehe.  Finns fortfarande mycket jag oroas över, men jag har kommit till stadiet att jag försöker skita i det och tänker att det löser sig, jag kan ändå inte göra något åt det. :-)

Största oron är annars att maken vill testpacka i helgen...ujujuj, tanken är jättebra, men känner att vi kommer ha lite olika idéer om vad som måste med och vad som inte måste med. Jag är den som alltid har mest med mig....Och här är ju packningen begränsad. Så medan jag hostar sitter jag och gör listor och försöker tänka vad jag kan ta bort, om det blir nödvändigt. Tre par skor kanske någon tycker är onödigt, men där viker jag inte en tum: ett par att gå i (som jag reser i, som jympaskor), ett par sandaler med hätta fram och ett par flipflops. Flipflopsen är för duschen. Är hysteriskt allergisk mot att gå barfota där det kan vara hårrester eller smuts eller djur.....så flipflopsen ska med.

Hade tänkt att ta bort allt vad böcker och dylikt heter. Men har tänkt om. Någon form av pocket måste med. Kommer att dö av tristess på flyget annars. Innan jag tar min sömntablett vill säga. Jag är nämligen totalt urusel på att sova på flyg, så jag har kudde, ögonskydd, öronproppar och sömntabletter...det ska nämligen vara full fart första dagen, ingen vila vid ankomst inte!, så jag har tagit det säkra före det osäkra.

Att säga hejdå till barnen kommer att vara värst, tror jag. Får ont i magen av att bara tänka på det. Några tips på hur man klarar det bra? Vill inte lämna dem alls!

Kram och ha en härlig alla hjärtans dag- hur ni än firar eller inte firar den!