Det är den där tiden på månaden. Och just den här gången verkar mitt humör vara värre än någonsin. Eller så är jag tröttare än vad jag brukar vara. Har ett ensamhetsbehov jag inte brukar ha. Eller jag har aldrig haft svårt för att vara ensam, tycker det kan vara riktigt skönt, men just nu blir jag irriterad för det mesta.
Anar att det kanske beror på mer än bara tiden. Hormonerna. Jag är sliten. Mer sliten än vad jag vill vara. Och jag vet ju att det finns symptom. Som detta.
Och då kommer vi till det där med masker. En mask för att orka. En mask för att gå vidare. En mask för vardagen.
Sedan är det söndag och då är det dags för mer ytliga masker. Den kosmetiska som jag egentligen tänkte skriva om. Men så for tankarna i väg till det djupare planet. Det där med vilka masker vi bär för att..ja för att vadå?! Att vi har olika sätt och olika roller i olika situationer tror jag är oundvikligt. Så fungerar vi helt enkelt. Men maskerna. De vi mer medvetet sätter på oss. Varför? För att dölja något mindre bra? För att dölja att man är trött? För att dölja vem man är?
Jag har ett favorituttryck:
Be yourself, everyone else is taken.
Jag försöker att leva efter det, även om jag vet att det är stört omöjligt att inte påverkas av allt som sker runt omkring dig. Och att man anpassar sig, trots att det är fel ibland men även så rätt ibland! Och ibland är jag mer påverkad än vad jag vill.
Hur tänker ni kring det här med vilken roll ni tar i olika situationer? Om ni har någon mask?
Nu ska jag återgå till den ytliga masken. Ikväll Dr Temts Collagenmask. Riktigt bra mask om man frågar mig.
Ha en fortsatt skön söndagskväll! Ta hand om er!
Är för det mesta som en öppen bok! Det syns i ögonen och på kroppsspråket . . . så jag är bättre på ansiktsmasker :-)
SvaraRaderaHar haft perioder i livet då det känns som ”att det är skinnet som håller ihop en” och då får man vara rädd om det (skinnet alltså). Så njut av din ansiktsmask, och jag hoppas att du kan få till en lång promenad i din ensamhet. Det tycker jag kan hjälpa.
Kramar /Ulrica
Jag har helt klart en mask. Den lärde jag mig under frisörutbildningen att sätta dit, sen har jag fortsätt i serviceyrken och masken finns kvar. Den har blivit en del av mig så det är inget jag känner tyngande alls. För mig handlar det inte om att dölja något förutom värsta PMS och mensdagarna:)
SvaraRaderaJag vill inte bli bemött av surkartor som dödar min dag, och bemöter dessa med att vara galet klämkäck. Oftast blir surkartan mindre sur som tur är.
Jag lever mer efter bemöt andra som du själv vill bli bemött. Martyrer och folk som ljuger orkar jag inte spendera energi på alls.
Hoppas du tar dig genom de där dagarna och att det vänder till det positiva i stället.
Kram